Kapitel 22, What happens now?
Det var Harry. Jag tittade på Nate som verkade tänka ut sitt nästa steg. I nästa sekund var kniven tryckt mot min strupe. Det vassa bladet sved mot det bara skinnet.
”I know you're in there.” Kniven trycktes hårdare mot min hals.
”Answer him.” väste Nate och spände blicken i mig.
”Harry... Eh..I don't wanna talk to you right now.”
Mina ögon fylldes av salta tårar när jag insåg att situation inte hade förändrats. Harry skulle lämna, för att jag mot min vilja var tvungen att säga åt honom att gå. Allt jag ville vara att Harry skulle hålla om mig. Beskydda mig.
”Just... please, open up.” sa Harry och vred på handtaget. Det var låst. Och jag var fast här inne med Nate.
”No. Just... leave” svarade jag och lät tårarna rinna ner för mina kinder. Jag kunde inte hålla dem inom mig längre. Hela min kropp darrade.
”Fine. I'll just see you tomorrow.” svarade Harry och jag hörde fotsteg där ute som sedan upphörde.
I samma sekund hade det lilla hoppet jag nyss känt försvunnit.
(80 minutes earlier)
Harry's POV
Jag slöt ögonen och lutade huvudet bakåt i sätet. Chauffören hade öppnat den lilla rutan mellan förarsätet och passagerarsätet och han gav mig en frågande blick. Om jag inte hade helt fel, fick jag faktiskt för mig att han hade hört varenda ord av mitt och Ellies bråk.
”Sir?” sa chauffören tillslut, vilket fick mig att öppna ögonen.
”Drive to Simon's office, please.” fick jag ur mig automatiskt innan jag återigen slöt ögonen och hörde motorn starta och rutan mellan oss vevas ner.
Jag var en idiot. En idiot som inte kunde hålla munnen stängd. Allt på grund av en avundsjuka som var okontrollbar. Det var inte bara det som hade stört mig. Jag hade dessutom sett hur Mason hade tittat på Ellie. Som att han skulle få henne i säng. Och det var det som störde mig mest. Jag kände igen det, för att det var precis så jag hade sett tjejer innan jag träffat Ellie.
”We're here.” uppfattade jag chauffören säga och jag suckade.
Inte för att jag ville vara otrevlig, utan för att jag lyckades fucka upp det hela tiden. Det vill säg mig och Ellie. Jag vet inte varför det var så svårt för mig att bara säga hur det låg till.
”Thank you.” sa jag artigt innan jag öppnade dörren och klev ur bilen.
Simon pratade för fullt i telefonen när jag kom in i hans kontor. Med hjälp av hans kassa handsignaler uppfattade jag halvt att han menade att jag skulle stänga dörren och sätta mig ner. Jag gjorde som han ville och tog sedan upp mobilen i väntan på att hans samtal skulle vara över. Klockan var 18.06.
Ett sms väntade mig.
From: Niall Horan, 3 minutes ago
Are you and Ellie coming to my party tonight or what? Btw I saw the interview today and I have to say – WOW!! You guys are so in love!!!
Shit. Jag hade helt och hållet glömt bort Nialls fest. Det hade varit en händelserik dag, och helt ärligt skulle en fest inte passa helt fel. Och att introducera Ellie för alla, var något jag helt ärligt längtade efter. Jag bestämde mig för att köra hem till henne direkt efter att jag var klar här.
Den andra delen av Nialls sms var något jag inte orkade bry mig att svara på för tillfället, ändå kunde jag inte komma undan av att le för mig själv som en idiot.
To: Niall Horan
We got in to a fight, but I'm going over to her house after I'm done with Simon to invite her. Well, maybe I should start with an apology first.
Simon fick min uppmärksamhet när han harklade sig.
”Sorry about that. It was the press. They've been calling non-stop since the interview today. They're calling you Hellie now.”
Simon slog sig ned i stolen mittemot mig och tog emot mina frågande blickar.
”Hellie?”
”Yeah. Your couple name. Harry and Ellie. If you put your names togeth--”
”Yeah, yeah I know what you.” mean avbröt jag.
Jag ville få det här överstökat och bege mig till Ellies hus. Simon slog ihop händerna och sprack upp i ett leende.
”Anyways, the interview was BRILLIANT! I didn't know you could act like that?”
Inte jag heller. Det var för att jag inte hade spelat. Jag är den sämsta skådespelaren någonsin. Det tog mig tio sekunder att komma på en tillräckligt trovärdig lögn.
”I took acting classes in middle school.” var det bästa jag kunde komma på på så kort tid. Det var faktiskt en ganska bra lögn måste jag medge. Ljuga var något jag faktiskt var bra på.
”Oh really? And Ellie was superb! It looked so real!” Det var äkta. Men det visste inte Simon ”Where is Ellie by the way?”
Jag blev lite smått panikslagen för jag hade inte en aning om vad jag skulle svara på det. Varför hade jag inte tänkt ut detta innan jag kommit in hit?
”She went home... She wasn't feeling very good.” sa jag tillslut.
Simon verkade köpa det och jag kunde pusta ut. Jag tar tillbaka det där med att jag är bra på att ljuga. För sanningen är att jag bara är bra på att ljuga för mig själv.
”Oh... Give her my best.” svarade Simon. ”So, I talked to the people in charge of your ”relationship”, they're the professionellals you know. People are just getting used to the idea of you and Ellie togheter, and the interview was the first step. The next step is that you post a picture of the two of you on instagram and twitter.”
Mobilen i fickan vibrerade.
From: Niall Horan, two seconds ago
You better bring her with you now Harry!!
Ett leende spred sig genast på mina läppar.
”I have to go now. But I'll make sure to post the picutre. Bye!” sa jag genast.
Jag hade lämnat kontoret innan Simon hade haft chans att ge mig ett svar. Nialls sms gett mig ett sorts ryck som gjort att jag var tvungen att åka till Ellie på direkten. Jag rivstartade motorn och körde mot Ellie hus. Jag körde till och med över hastighetsbegränsningen. Allt jag kunde hoppas på nu var att hon skulle förlåta mig.
Snabbt och smidigt parkerade jag bilen utanför Ellies dörr och nästan sprang upp för trappan. Där gav jag dörren tre hårda knackningar innan jag fixade håret och mjukade upp musklerna. Två sekunder gick. Tio sekunder. Sedan 30 sekunder. När en minut hade gått knackade jag igen, tre hårda slag denna gång också.
”Ellie?” sa jag tillslut.
Inget svar. Men jag var bombsäker på att hon var där inte. Jag såg inte några tända lampor eller tecken på att huset inte var tomt, men jag hade en sån stark känsla av att hon var där inne. Och att något var fel.
”I know you're in there.” sa jag och inväntade ett svar, som tillslut kom 20 sekunder senare.
”Harry... Eh..I don't wanna talk to you right now.”
Något var fel. Riktigt fel. Det var inte bara det att hennes röst var osäker, det var också det faktum att om hon hade velat prata med mig, visste jag att hon inte skulle svarat allt. Ellie skulle låta mig stå där ute i flera timmar.
”Just... please, open up.”
Jag drog i handtaget, men såklart var det låst. Ellie bodde själv och låste alltid i och med att hon var otroligt rädd, det visste jag.
”No. Just... leave” svarade Ellie.
Nu var det kristallklart för mig att hon var otroligt rödd. Om jag kunde gissa rätt var någon där inne. Tanken på att någon skulle göra illa Ellie gjorde mig genast så arg. Jag behövde ta mig in, NU. Problemet var att jag inte visste hur jag skulle ta mig in.
Lyckligtvis fick jag en idé.
”Fine. I'll just see you tomorrow.” svarade jag lugnt och gick tydliga steg på platsen för att lura personen/personerna där inne att jag skulle gå därifrån. Men jag stannade på platsen och lyssnade.
Det första tio sekundrarna var det knäpptyst, men efter det kunde jag höra ljud där innefrån. Det var en mansröst.
I nästa ögonblick sparkade jag mot dörren så hårt jag kunde. Det var antagligen min frustration och ilska som var orsaken till att jag faktiskt lyckades sparka upp dörren. Det jag då såg bakom dörren var både skrämmande och upprörande.
Framför mig stod Nate med en kniv om halsen på Ellie som såg så sårbar ut. Att se henne så gjorde mig ännu mer upprörd, vilket fick mig att spänna varenda muskel i kroppen. Båda två stirrade på mig som nyss hade sparkat upp dörren och orsakat ett högt ljud.
Jag vet inte vad jag tittade på och ännu mindre vad som pågick.
KOMMENTERA för mer, snälla! :) Vad tycker ni?
OMG MER NUNUNUNU!!!
Jag är beroende, älskar den❤
Hej på dig!
Du hade, för ett (bra) tag sedan, skrivit en kommentar på min blogg om din och nu kikade jag in. Jag tycker att (efter att ha läst handlingen) din novell verkar vara bra och inte likadan som andras så jag ska ta och läsa den så fortsätt skriiiv ! :D
❤❤👌
Omg!!! Hur ska det gå..?
Meeeeeeer!!!!!!!!!!!
Sjuktttt braaa meraaa.. förlåt för sen kommentar jag har nt haft tid att läsa