Kapitel 13, Desire

 

Previously (Harry's POV):

Jag hasade mig ut ur bilen, långsamt, noga med att inte ta ett felsteg. Ändå snubblade jag ut på asfalten. Kontroll Harry. Men hur jag än försökte kontrollera mig var jag upprymd och skrattig, så jag började garva av mitt klumpiga fall. Ryck upp dig Harry. Jag kunde känna Liams omsorgsfulla blickar i nacken.

 

”I'm fine Liam! Thank you. You can go home now.” fick jag ur mig och skrattade innan reste mig upp igen. Jag började gå – eller rättare sagt vingla, mot Ellies hus och vände mig om för att vinka hej då till Liam. Jag vinkade glatt och Liam satte på strålkastarna innan han for iväg.

 

Det tog mig nästan fem minuter att gå tjugo meter upp till Ellies dörr. När jag väl var framme hade ingen ångest krypit sig fram inom mig. Istället kände jag mig självsäker på vad jag gjorde. Men jag skulle säkert få ångra det här.  



Ellie's POV

Jag vaknade av oväsen utanför mitt fönster. Jag stelnade genast till av rädsla. En blick på klockan och jag såg att den var strax efter tre. På natten. Min första tanke var att ett inbrott var på gång, så jag reste mig upp ur sängen. Men så lyssnade jag noga och kunde höra en bekant röst. Harry.


”Ellie! I know you're in there! Open up!” ropade han. Han var full.

 

För en sekund glömde jag helt bort att Jake var i sängen. Men när jag tittade efter honom, var hans plats bredvid mig tom. Shit. Jag hörde ytterdörren öppnas där nere. Helvete. Jag drog slarvigt på mig min morgonrock och nästan slängde mig ner för trappan. Men det var för sent.

 

”Dude! It's three o'clock in the morning for God's sake!” hörde jag Jake fräsa irriterat mot Harry.

 

Jag kunde inte se Harrys reaktion, där jag stod bakom Jake, som endast hade underkläder på sig.

 

Jag tog ett par lätta steg för att kunna se Harry. Likt varje gång jag ser honom, slog hjärtat ett extra skutt. När hans ögon mötte mina försvann plötsligt Jake och det var som att han inte var där längre.

 

”Ellie?” uprepade Jake. Han hade nu vänt sig om från Harry och fäst sina ögon på mig. Jag hade inte noterat orden som nyss kommit ut ur hans mun. Jag hade bara sett på Harry, och varit som i trans.

 

”What?” fick jag ur mig.

 

”Do you know this guy?” frågade Jake och pekade frustrerat på Harry.

 

Han var irriterad. Även fast Jake och jag bara var ”friends with benefits” visste jag nog innerst inne att Jake hade några slags känslor för mig. Känslor som jag inte kände för honom. Avundsjukan i hans röst gick inte att missa.

 

”Yeah, he's my b---... my friend.”

 

Jag mötte Harrys blick återigen. De gröna ögonen var fyllda av besvikelse och upprymdhet. Varför var han här? Inte för att jag hade någonting emot det. Jag kände mig fulländad i hans närhet. Jag var tvungen att tvinga ut tankarna ur mitt huvud.

 

Jag la en hand lätt över Jakes muskulösa arm och harklade mig.

 

”Jake, you have to go now.” sa jag så lugnt och sansat jag kunde.

 

Det kunde vara svårt att köra ut Jake utan att han skulle bli sur. Min hand var fortfarande på Jakes arm och jag kunde känna Harrys blickar på min beröring av Jake, samtidigt som Jakes arm spändes under min handflata. Snälla, få inte ett utbrott bad jag till Gud.

 

Jag verkade ha blivit hörd, för i nästa sekund var Jake på väg upp för trappan och innan jag hann blinka var han nere igen med kläderna i handen. Han stormade ut genom dörren så agressivt att Harry nästan trillade omkull. Harry såg sig förvånat över axeln när Jake rivstartade sin bil och körde iväg.

 

Det var inte förän Jake var utom synhåll som Harry vände sig mot mig igen. Jag tog tag om hans arm och drog in honom i huset och stängde dörren. Att bara röra vid Harry fick mig att vilja dra honom närmre mig. Men jag kunde stålsätta mig.

 

”What are you doing here Harry?” sa jag tillslut. ”You're dunk.” la jag till.

 

Harry ignorerade min fråga med en annan.

 

”Who was that?” sluddrade han och nickade lätt bakåt.

 

Jag vet inte varför men avundsjukan i Harrys röst fick mig nästan att bli glad. Jag bet mig hårt i underläppen. Även när Harry var ett vrak, var han otroligt oemotståndlig. Det drog mig galen.

 

”That was Jake. We were just...”

 

”Having sex?” avbröt Harry.

 

Han tittade på mig med besvikelse. Det fick mig att ångra att jag bjöd hem Jake från början. Men vem var Harry att ha åsikter om mig? Det var inte direkt så att han var bättre. Innan han kommit hit hade han säkert haft någon random tjej hos sig. Avundsjukan som växte inom mig fick mig att vilja göra Harry lika avundsjuk.

 

”So what?” sa jag självsäkert. Han skulle inte knäcka mig.

 

Harry avbröt ögonkontakten mellan oss och svarade mig inte. Han bet sig hårt i underläppen sådär sexigt, innan han tog ett steg mot mig. 

 

”You know...” sa han lågmält. Jag märkte inte förän nu hur nära han faktiskt var. Farligt nära. ”I haven't had sex in a week.”

 

Jag kände Harry lägga sin hand på min höft och jag fick kippa efter luft. Hans lätta beröring fick mitt hjärta att slå snabbare än någonsin. Harry drog mig tätt intill. Kontakten med hans kropp gjorde mig alldeles varm. Kinderna hettade. Jag svalde. ”Because of you Ellie.” viskade Harry i mitt öra.

 

Rysningar for genom min kropp. Harry drog mitt hår bakåt långsamt och varsamt. Hans fingertoppar snuddade vid min kind och sedan min hals, innan han kysste han mig lätt i nacken. Jag andades allt tyngre. Harrys läppar lämnade min hals och allt jag ville göra var att radera de få centimeter som skiljde oss åt. ”All I can think about is you Ellie.” viskade Harry innan hans läppar återigen fann min hals. Jag bet mig allt hårdare i läppen.

 

          
 
 

Fokusera Ellie. Han är full. Han vill bara utnyttja dig. Det är på låtsats. Dessa tankar fick jag upprepa några gånger innan jag kunde rycka upp mig. Harrys hand gled långsamt uppför min ryggrad. Jag slöt ögonen och skakade på huvudet innan jag harklade mig.

 

”Harry...”

 

Jag tog ett andetag. Mot min vilja var jag tvungen att pressa mig ur hans grepp. Hur mycket jag än ville röra vid honom, kyssa honom eller slita av hans tröja, fick jag hålla mig. Det här var inte rätt.

 

Jag la mina händer, som darrade, försiktigt över Harrys bröstkorg.

 

”Stop. You're... you're drunk.” mumlade jag och sköt honom längre ifrån mig.

 

Han svarade inte, utan tittade bara på mig underligt. Men han tvingade mig inte tillbaka i sitt grepp. Han såg på mig med... respekt. 



Jag är tillbaka! Eller inte för att jag varit borta, jag har bara inte uppdaterat, det var som en minipaus! Men här har ni ett efterlängtat kapitel! Vad säger ni? Kommer Harry få stanna över natten? Kommentera för mer! 

 


Jennie säger:


Ja jag tror han får stanna kvar under natten, så sjukt bra!! :)

2013-08-07 | 13:11:14


Anonym säger:


Jättebra!😀🙏

2013-11-08 | 01:32:48


Anonym säger:


Jättebra!😀🙏

2013-11-08 | 01:32:51



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: